Ryggskott

Symtomen vid ryggskott kan uppkomma såväl plötsligt som smygande. Om värken uppstår plötsligt, t ex i samband med ett tungt lyft, kan det nästan kännas som att ryggen håller på att gå av. När värken smyger sig på kan man känna sig trött i ryggen samtidigt som värken förvärras över tid. Oftast uppstår besvären i ländryggen, den nedre delen av ryggen.

Orsaken till ryggskott är ofta oklar, men besvären börjar i många fall med att ryggen utsätts för någon typ av påfrestning. Smärtan kan härstamma från muskler, diskar, ledband eller leder mellan kotor. Ryggskott beror sällan på en skada eller sjukdom. Några som är i riskzonen för kroniska smärtor i ländryggen är de som är äldre, de som tidigare haft ryggproblem och de som lider av depression eller ångest.

När man har ryggskott eller andra ryggsmärtor kan man prova egenvård i form av rörelse, värme, kyla och receptfria läkemedel.

Om man har tillfällig ryggvärk, som t ex ryggskott, kan receptfria läkemedel minska smärtan och göra att man blir mer rörlig. Risken för stillasittande och stelhet som leder till förvärrad smärta kan bli mindre om man lyckas röra på sig. Treo är en receptfri värktablett som lindrar tillfälliga smärttillstånd, som t ex ledvärk och muskelvärk i ryggen.

Motion är ett bra sätt att få kroppen i rörelse och undvika stelhet. Några exempel på konditionsträning är cykling, simning och aerobics. Ryggen kan även må bra av träning som är inriktad på rörlighet och balans, t ex dans, yoga och pilates.

Att bli stark i rygg, mage och ben kan förebygga ryggskott. Om man haft problem med ryggen kan det vara bra att använda ett träningsprogram som utformats av en expert, t ex en sjukgymnast eller personlig tränare. Det är dock viktigt att alltid lyssna på kroppens signaler; träna inte om övningarna orsakar ömhet, smärta eller stelhet.

Om man ofta har problem med ryggen bör man fundera på sin kroppshållning. Att träna upp sin bålstyrka kan bidra till att få en bättre hållning. Många sitter eller står också på ett onaturligt sätt på sin arbetsplats. En ergonom eller sjukgymnast kan hjälpa dig att göra din arbetsmiljö så hälsosam för ryggen som möjligt. Om jobbet är stillasittande är det bra att röra sig åtminstone en gång i timmen, det kanske finns plats för en promenad på lunchen? Det är också viktigt att sitta bra på fritiden, t ex bör inte soffan vara för mjuk eller låg.

Vid tunga lyft är det viktigt att tillämpa en bärställning som är skonsam mot ryggen. Man ska hålla ryggen rak och böja benen samtidigt som man står rakt framför objektet man ska lyfta. Vrid aldrig kroppen i sidled under ett lyft. Ungefär samma princip gäller när man städar, vid t ex dammsugning; se till att böja på knäna och inte ryggen, och undvik att hålla för långt ner.